NY ORGANISATION FRÅN 2016 – nya arbetssätt och utmaningar

Finlands Dövas Förbund började årets föreningsdagar (Föreningarnas överläggningsdagar) med information kring den nya ”platta” arbetsorganisationen där alla mellanchefer har försvunnit. De nya processområdenas chefer heter Kaisa Alanne, Laura Pajunen, Helena Torboli och Raija Jokila. På Finlands Dövas Förbunds webbsida finns video på teckenspråk där alla de olika områdena presenteras närmare. (www.kuurojenliitto.fi)

Markku Jokinen betonade att är döva personers liv och deras behov som ska styra arbetet för anställda i Dövas Förbund.  Det ska inte göras färdigt paketerade tjänster. Man ska fråga och lyssna till döva och till dövföreningarna. Arbetet ska bli flexibelt och lätt att ändra för olika personer, de ska inte vara låsta utan kan samarbeta på olika sätt för att stöda döva där det behövs.

PROCESSOMRÅDENA OCH DERAS CHEFER presenterades kort

Samhällets förändringar i arbetsliv, informationsteknologi och fler tjänster via Internet ställer också krav på Dövas förbund att förändras.  Därför vill de skapa mer personlig handledning som hjälper döva hitta rätt till samhällsservicen och ge stöd och utbildning för döva i informationsteknik så de kan sköta egna ärenden själva. Dövas Förbund intressebevakningsarbete ska följa upp hur myndigheter och företag förstår och uppfyller sina skyldigheter att stöda och ge service till döva. Det behövs både information och övervakning om teckenspråkslagen och dövas rättigheter, sade Kaisa Alanne.

Kursarbetet och föreningsstöd skall fortsätta med mer skräddarsydd verksamhet. Det skulle behövas mer stödverksamhet för barnfamiljer och äldre på finlandssvenskt teckenspråk sade Robin Hänninen som representerade Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. Seniorernas situation kanske blir lite svårare att följa upp när seniorkoordinator tjänsten har försvunnit. Men senior arbetsutskottet fortsätter. Där måste de fundera om och hur Dövas förbunds seniorpolitiska program ska följas upp. Det är nog viktigt att fortsätta påminna till kommuner och myndigheter om teckenspråkiga äldres behov, ”också på svenska”. Laura Pajunen sade att man under 2016 kommer ha mycket arbete med Kulturdagarna i St Michel. Det blir även nytt utvecklingsarbete med ett Föreningspolitiskt program.

Service till döva som har det svårt i vardagen ska kunna ordnas, med besök till regionarbetaren eller kontakt på distans. Om det är svårt för den döva personen att resa, kommer regionarbetaren på hembesök. Det kan vara besvärligt för finlandssvenska döva att få service på eget teckenspråk sade Helena Torboli. Och det behövs säkert till exempel personligt stöd för finlandssvenska döva till olika stödkurser eller handledning i att använda tjänster på internet. Här måste Dövas förbund fundera över lösningar.

Teckenspråkig information som skickas ut med DVD till döva regelbundet är viktig som informationskanal. Man utvecklar nu en ny publiceringskanal genom Teckenspråkiga biblioteket, via en kod och lösenord. Döva som har fått beslut om betalningsstöd genom hemkommunen får mer information när det är klart i slutet av detta år. Det är andra förändringar som händer i sociala media och Dövas förbund hemsidor, som det kan vara bra att följa med. Föreningsrummet (Yhdistyshuone) får en egen Facebook-sida med all information om regional service och de olika områdesteamen. Raija Jokila berättade också att man har minskat mycket på ekonomiförvaltning personal, och letar olika samarbetspartner i företagsvärlden. Förra året lyckades man få in sponsorstöd på en miljon euro!

TOLKFRÅGOR och SOCIALA MEDIA VAR HETA ÄMNEN

Det blev diskussion om andra ämnen också, som föreningarna bett om på förhand.  Många döva är oroliga över tolksituationen, då det är svårt att ordna tolkbokningar till större evenemang i god tid. Även arbetslivstolkning problem har funnits. Tolkarna har fått svårare att förbereda sig i tid, de har mer osäkert om sina arbetsbokningar. De och döva kunder blir båda stressade över detta. Upphandlingsreglerna från FPA skapar lite hinder, och vi behöver alla ha tålamod sade Marika Rönnberg på Dövas förbund som bevakar tolkärenden.

Det talas om att man behöver skapa en ny tolkkategori; ”arbetslivstolk” som liknar ”studietolk”. Då kan en döv komma överens om att det är några särskilda tolkar som skapar en tolkring. Dessa tolkar bildar då en grupp som bara anlitas för just den här döva personen och hans/hennes arbetstolkningar. Det positiva är att tolkarna blir mer vana och känner till olika saker kring arbetet och kan komma överens om olika tecken för speciella ord, personer eller händelser på just den arbetsplatsen. Det underlättar jobbet mycket för tolkarna och gör det tryggare för den döva tolkanvändaren.

Sociala media – vet vi alla vad det betyder? Det är att dela meddelande via internet antingen till en grupp eller på en plats där alla kan se ditt meddelande. Det kan vara med text, bild eller video. Facebook är ett exempel på sociala media. Whatsapp, Youtube, Instagram, Twitter, Snapchat är andra exempel som är ganska vanliga i Finland. Aino Laiho från ungdomskommittén och förbundsordförande Jaana Aaltonen tipsade lite om sociala media för döva och dövföreningar. Det är ett bra och populärt sätt att ge föreningsinformation på, och video är lätt att sätta till Facebook.

Många föreningar har en Facebooksida. Men man måste också minnas att det är viktigt att ha trevlig och rätt information, inte sätta dumma och elaka kommentarer. Det går inte att ta bort efteråt. Ibland är det så dåligt och tråkigt om människor skriver fult och använder ”hatprat”. Vi måste alla ta ansvar och lära till varandra att hålla god uppförande också på sociala media. Vi har rätt att säga våra egna åsikter (yttrandefrihet) men vi får inte skriva eller säga sådant som sårar och diskriminerar andra (förtal, kränkning) eller rentav är olagligt (hets mot folkgrupp = rasism). Aino Laiho bad oss alla komma ihåg att tänka efter innan vi skriver/tecknar på sociala media.

FÖRENINGARNAS FRAMTID diskuterades livligt

Dövas förbunds nya strategi lyfter fram dövföreningarnas betydelse –  de ska bli starkare. Nu inleds arbete med ett nytt föreningspolitiskt program för Dövas förbund berättade Laura Pajunen. Under år 2016 görs planering och man skapar en arbetsgrupp med personer från styrelsen och från föreningar. Diskussionerna är öppna för alla, bland annat genom sociala media. Annukka Hiekkanen organiserade mötesdeltagarna till tre grupper, för diskussioner kring olika frågor om föreningar.

Positiva saker med föreningarnas verksamhet, men också svårigheter med verksamheten samlades in. Att hålla kvar föreningens resurser och att verksamheten fungerar är en utmaning. Många sade att det är svårt locka nya medlemmar, och att det är så många äldre döva i föreningen som inte orkar vara aktiva i styrelse eller olika utskott.  Olika slags aktiviteter som passar både äldre och unga, som inte bara är ”kaffemöte” behövs. Alla personer har olika intressen och också kunskaper som kan vara positiva för en dövförening, det kan man gärna komma ihåg sade en person. Det är viktigt att alla blir välkomna med i föreningen. Outi Ahonen påminde om att vi gärna kan komma ihåg föreningsmedlemmar som har svårt att själva ta sig till föreningen, och kontakta dem som vi inte har sett till på ett tag för att höra hur de mår. Det är bra att hjälpa och stöda varandra.

Ett problem i föreningen kan vara ekonomi och information av olika slag, när det är viktigt att kunna skriva olika text som i ansökningar för ekonomibidrag. Mötespapper kan kännas svåra också när man inte är säker på finska eller svenska språket.  Kanske Dövas förbund regionanställda har möjlighet att ge stöd för detta, om inte föreningen kan hitta någon som hjälper styrelsen. Speciellt viktigt är för en dövförening att lära sig om vad som händer i staden/området där föreningen har sina medlemmar. Det kan krävas att man påminner till staden att föreningen behöver hjälp att lära sig, så att de märker döva är intresserade och vill vara aktiva, sade Juha Oksanen som ledde en av gruppdiskussionerna.

DÖVA ASYLSÖKANDES situation är svårare än hörandes

Nina Sivunen, viceordförande i Dövas förbundsstyrelse, berättade kort om olika fakta och om betydelse av ord som används i nyheterna om personer som kommit till Finland för att söka trygghet.  Det är inte lätt situation för dem som kommer till Finland, men inte heller lätt för olika myndigheter att sköta om många olika frågor samtidigt. Alla som kommer har rätt att få hjälp på ett eller annat sätt. Men till exempel finska undervisning kan vara svårt göra till döva asylsökande om man inte kan teckenspråk.

Katja Merentie berättade om hennes frivilligarbete för stöd till döva som kommer till Finland. Hon har varit glad och överraskad av så många som kommit med i hennes Facebook grupp, och så många som vill hjälpa till. Hon har försökt påverka till Migrationsverket tillsammans med Dövas Förbund för att förklara döva asylsökandes behov. Det är fortfarande oklart hur man kan få myndigheternas hjälp att flytta de döva asylsökande i Finland till en och samma plats, helst i Helsingfors. Fördelen är att man kan ge rätt hjälp på teckenspråk till dem, och undervisa dem i finskt teckenspråk.

Förbundets överläggningsdagar avslutades med trevlig stämning, och man hade många fina diskussioner under de två dagarna i Ljusa Huset i Helsingfors. Det var många som följde med informationen och diskussioner också genom direktsändning via Internet, över 1000 kontakter bara på lördagen.

Skribent och filmare: Lena Wenman